undervisning i förskolan... del 1

Detta en den första av flera posts jag kommer att skriva kring Skolverkets publikation

 Undervisning i förskolan En kunskapsöversikt - (Red.) Sonja Sheridan & Pia Williams - 2018

Detta är den första del - där jag skriver mina reflektioner kring publikationens introduktion. Idéen är att delar mina reflektioner som en färskvara... och förhoppningsvis blir det en utveckling under kommande vecka när jag läsa och skriva om det.
Mina tankar kommer utifrån mina erfarenheter - jag är uppväxt i York, UK där jag började skolan när jag var 4 år (lekskola ett år innan två förmiddagar i veckan). I min klass var det 36 4-åringar och en lärare.
Mina tankar kommer ifrån att jag lyssna på mina vänner i UK och i övriga delar av världen som beklaga om bristen av lek och för mycket fokus på undervisning - samt observera hur, här i Sverige, det blir mer och mer fokus på undervisning.
Jag är inte det minsta rädd för undervisning OM det handla om barnets lärande - som individ och som en grupp... samt att omsorg har lika värde. Men jag upplever att undervisning har mer status (i hela världen) än både lek och/eller omsorg.

Utbildningens syfte är att förskolan ”ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet” (8 kap. 2 § skollagen) (s.6)

För mig undervisning kan ske endast när omsorg ock lek finns - omsorg är grunden, lek är ingång till byggandet... undervisningen ska egentligen handla (utifrån hur jag ser den) om att erbjuda barnen rätt material för att kunna bygga på sitt eget lärande - som kan ske genom lek och andra lärprocesser.
Bild 1. visa lärande byggklossar som jag uppfatta det
Bild 2. status/lika värde (beskrivning av idéerna kring bild 2 finns under)

bild 1.

bild 2

På höger sidan i bild 2 sitter "utbildning/undervisning" - och på vänster sidan finns omsorg.

Ibland jag uppfatta att folk tolka om man ska öka omsorg status måste man minska på undervisningen - precis på samma sätt inom genus många verka tolka att man måste minska på männens status för att det ska bli jämn eftersom man är van med en balansvåg sätt att se jämställdhet...  men det verkligen bero på var man ha stödjepunkten - som man se ovan. Det aldrig handla om att sänka något värde, det handla endast om att lyfta.
Om undervisning ska kunna ske måste det finnas bra omsorg. Barnen måste känna sig trygg, omtyckt, utvilad och välnärd för att kunna lära sig något i överhuvudtaget.

För att kunna erbjuda en bra undervisning för barnen måste det finnas tid för observation, lyssnande och reflektion, det måste finnas tid att analysera samt skaffa nya kunskaper...

Förskollärarna behöver kontinuerligt hålla sig uppdaterade med ny forskning. Studierna i kunskapsöversikten visar att forskning kan bli en del av förskolans praktik och undervisning på många olika sätt. Förskollärare tar del av forskning genom litteratur, i forskarskolor, forskningscirklar, aktionsforskningsprojekt och genom kompetensutvecklingsinsatser av olika slag som sammantaget kan leda till att deras undervisning utvecklas. Ett vetenskapligt förhållningssätt innebär bland annat att förhålla sig kritisk till källor och faktakunskaper av olika slag, att kunna skilja mellan åsikter och vetenskaplig forskning, samt att kunna välja och använda metoder som har stöd i vetenskap och beprövad erfarenhet. (s.7)

medan jag håller med detta jag undrar hur det ska yttra sig i verkligheten... lärare i skolan har helt andra arbetsförhållande - barnen går hem tidigare på dagen eller går till fritids och omhändertages av andra pedagoger - det lämna tid för skollärare att reflektera, planera och hålla sig uppdaterad - samt träffa andra lärare som man arbeta med. Förskolläraren har ansvar för barnen en hel dag, går man ifrån för all möten och reflektioner osv vet man att det blir inte lika många pedagoger som är med barnen... dvs det finns inte fritidspedagoger som ta över ansvaret som i skolan. Ännu mer sällan är det möjligt att träffa kollegor från samma arbetsplats under vanliga arbetstider - oftast är det på APT eller när barnen har gått hem.
Om Sverige vill att förskollärare ska hålla sig uppdaterad, planera och utvärdera undervisningen måste förskoleverksamheten finansieras så att det finns ett slags fritidspedagog som ta över ansvaret när förskollärare tar den tid som behövs för att uppnå kravet från skollagen och läroplanen.

Organiseringen av undervisningen är därmed viktig och kan ses som en nyckelaspekt för genomförandet. För att stötta och utmana barnen i deras lek och utforskande behöver förskollärarna på ett lekfullt och omsorgsfullt sätt vara delaktiga i enskilda barns läroprocesser och ha kunskap om det som sker i verksamheten som helhet. Det är avgörande hur förskollärarna tolkar målområdena i läroplanen och vad de gör för att skapa villkor för barnen att lära om och utforska sin omvärld. (s.10)

Följande citat påminner mig starkt om David Hawkins teori "I, thou, it" (Jag, ni, det)

Undervisning beskrivs som relationell, interaktiv och kommunikativ och innebär att rikta någons uppmärksamhet mot något, där två eller flera personer delar uppmärksamhet och fokuserar på ett gemensamt innehåll (lärandeobjekt). (s.11)

bild 3

Det är viktigt att alla delar finns med... att pedagogen är aktiv och engagerad, att barnet är intresserad och att "det" är ett projekt eller lärande tillfälle (eller lek) där både/alla kan mötas. Det är en interaktion av alla delar. Detta är något jag tror starkt på - utan någonting intressant och meningsfullt som både barnen och pedagogerna kan mötas kring kommer det vara svårt att lära sig någonting - och då är det risk att man lära ut saker som inte emottages. Där hamna skolan lite för ofta... att driva lektioner/undervisning som inte är tillgänglig för alla elever - det är, för mig, en icke-demokratisk lärande miljö, barnen är tydligen inte deltagare - dom är mottagare.
 Jag vill underlätta lärande - det är mitt sätt att undervisa - barn kan hämta kunskap, skaffa färdigheter och lära sig olika sätt att uttrycka sig. Som man ofta säga på engelska - "I am scaffolding their learning". Jag skapar upplevelser, förbereda aktiviteter, ommöblera, erbjuda utflykter osv osv som gör lärande och kunskapen tillgänglig.

Undervisning definieras i 1 kap. 3 § som ”sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande av kunskaper och värden”. (s.6)

Som sagt... för mig det handla om barnens lärande och utveckling med den tror att barnen är kompetenta och har egna erfarenheter och åsikter och inte en töm kärl som jag ska fylla med kunskap.

Undervisning av hög kvalitet utmärks av att barns kognitiva, sociala, emotionella och motoriska lärande integreras, liksom att lek, lärande, fostran och omsorg bildar en helhet, i sammanhang som är vardagliga och meningsfulla för barn (Siraj Blatchford, 2010). Utifrån detta perspektiv kan all tid, liksom samtliga situationer, aktiviteter och innehåll i förskolan, göras till föremål för undervisning. Detta perspektiv kan också ses som förskolans signum och skiljer förskolan från skolan, som har både uppnåendemål och definierade tillfällen för undervisning. (s.6)

Nästa citat gör mig lite orolig, även om det bekräfta det som skriva ovan

 Innebörder i utbildning och undervisning behöver belysas och problematiseras, eftersom det inte finns en tydlig avgränsning för när undervisning kan bedrivas i förskolan. Snarare ses all tid som möjlig för undervisning, även om all tid inte används för undervisning. (s.14)

Eftersom barn inom förskolan kan finnas på plats för upp till 12 timmar (och jag har varit på förskolor där barn vistas 10 timmar eller mer) är det risk att föräldrarna vill inte att deras barn missa någonting. Om skolan, och även förskoleklass, har tydliga tider för undervisning (men att lärande kan ske när som helst) jag tycker att det borde vara likadant för förskolan. "Undervisning" sker på terminstid och under vissa tider så att föräldrarna vet att deras barn har tillgång till alla undervisningsmoment. Resten av dagen ska vara pedagogisk, rik i lärande tillfällen men att det skiljer sig från den undervisande förhållningssätt. Varför ska förskolebarn har undervisning hela dagen medan den anses som olämplig för skolbarn... varför ska förskolebarn bli undervisad under en möjlig 12 timmars-dag... när dom som undervisa få inte jobba mer än 8 timmar per dag (även om det inte alltid stämmer inom förskolan - ibland mer, ibland mindre).
Förskoleklass är 3 timmar varje dag... ettan är cirka 4 - i högstadiet är mitt barns skola igång mellan 8:30 och 15:00, ibland 14:00.
Jag upplever att både barn och deras föräldrar är tryggare om dom känner till förskolans rutiner - att man har undervisning på en viss tid varje dag. Men det betyder inte att resten av tiden man är opedagogisk eller att man bara låta barnen leka hur som helst. Pedagogik flyter in i barnens lek hela tiden, genom att tillbringa delar av dagen där man fokusera på lek, trygghet, glädje, interaktion och frivillig utforskning blir barnen mer reda för att del av undervisningen på ett mer demokratisk sätt... dvs dom ta ansvar sitt eget lärande, dom delta i lär processer, dom reflektera över sina upplevelser (metakognition).

Jag jobbar hårt i Palestina för att stödja pedagogerna där att ge lek värde. Att förstå hur man kan undervisa, inte på ett lekfullt sätt, men inom lek. Dvs vi som pedagog kliver in i barnens lär-processer för att underlätta deras lärande - vi undervisa på deras villkor. Det kräver att vi har en bra förståelse av olika pedagogiska metoder och förhållningssätt (som vi uppdatera hela tiden), att vi ta tiden att lär känna barnen - vad dom redan kan, vad dom vill veta, vad dom har för uppfattning, vad dom har för behov i deras egen utveckling samt deras social utveckling som en grupp. Vi behöver en helhetssyn av barnen som kräver både vuxen och barn perspektiv för att tolka hur man ska bäst "undervisa" .

Som jag sade i början, jag har ingen problem med att undervisa barn - om det handla om att underlätta barnens lärande på ett meningsfullt sätt (för det är vad jag har alltid gjort... även innan 1998 - men förhoppningsvis har jag blivit bättre på det nu). Jag blir lite orolig om det finns människor som tror att undervisa betyder skol-lektioner. Sådant där typ av lärande är min snart 14 åring knappt mogen för. Han vill leka och utforska, men istället sitter han och måste ta in viss kunskap på ett visst sätt och öva på den för att kunna göra prov.
Ja, vi ska inte betygsätta förskolebarn (inte ännu... !!!!) men jag har sett förskolebarn i Palestina sitter vid bord för att lära sig saker... jag ser det i USA och UK osv... jag har många vänner runt om i världen som beklaga hur undervisning ta över - undervisning som man ser i skolan.

Det är viktigt att vi diskutera allt detta med alla vårdnadshavare... så att dom inte förvänta sig att det blir skol-aktiga lektioner - för där ligger en stor del av problemet in Palestina för pedagogerna jag arbeta med - hur ska vi övertyga föräldrarna att undervisa betyda inte att man sitter ned och lära sig på ett akademisk sätt.

angående bild 2
man kan använder samma bild för genus... kvinnor till vänster, män till höger

and I apologise if my Swedish is crazy!