this post now exists on my new website
https://www.interactionimagination.com/post/2018/11/27/scaffolding-inquiry
Showing posts with label Philosophy with children. Show all posts
Showing posts with label Philosophy with children. Show all posts
Saturday, 23 June 2018
Thursday, 14 June 2018
Children's Rights - Barnens Rättigheter (The future of preschools, part 3)
(på svenska efter bilden)
It seems like quite a coincidence that as I write this series of posts about the future of preschool, with a focus on democratic learning and the whole child, that Sweden has just made the decision that the articles agreed upon in the convention of children's rights is to become Swedish law from 1st January 2020.
So what does this mean for the future of preschools in Sweden... that are already obliged to follow the articles from the children's convention...
I am a very strong believer in the rights of children... well in the rights of all people... but the problem with making this law is that the implications can be rather drastic... or at best might mean little change at all.
I have been reading various articles this morning... and far from all are positive about this decision... not because they do not believe in the rights of children, but because they do... and they feel that this is a shallow move done to please the popular masses, rather than a genuine move to ensure the rights of children. The reason given is that the articles are too vague and leave to much to be interpreted, and therefore the children are at the mercy of adults and their ability to interpret the text. And when I see the massive variety in how the Swedish preschool curriculum is interpreted today that is actually a terrifying thing... there are preschools that do amazing work with children, but there are those that have interpreted the curriculum in a different manner and the quality is far from desirable...
The critics wish that children's rights are protected by more relevant laws, laws that support children in a Swedish context based on knowledge gained from experiences here in Sweden (and elsewhere).
So how will it impact the preschool and the school of the future... this new law?
Well article two is about that children should not be discriminated against and article three is about ensuring the best for each child...
Just in these two articles many preschools (and even more so schools) are going to struggle upholding the law - as a mother of autistic children I can see the difference between a child that receives what is best and one that is not for the best... one of my children has received the support she needs cognitively (she did not get adequate support in her previous school socially - as there was a great deal of homophobic slurs penetrating the school atmosphere... as well as sexism racism etc... and despite the school trying to intervene, these were more events than genuine work with the social climate) - my other child with autism is forced to go to a school that is ill-equipped to meet his needs - the law in Sweden makes it compulsary for a child to attend school regardless if it is "the best interests of the child" or not... My son is bullied by class-mates, teachers and the system that fails to provide an education that he can access... so does this mean that in 2020 the school is breaking the law? technically they should be following the child convention now - and yet it has little impact on my child and thousands of other children (I am a member of several Swedish support groups for parents of autistic and ADHD children - and most seem to have the same story... and the tragic part is listening to the stories of these parents in international groups... this is a worldwide failing to meet the needs of children..)
I have worked and visited preschools over the years that have also failed to meet the needs of these children... and this idea of equal value is such a surface thing that I sometimes want to scream. it is nearly always about making the "different" child understand and adapt to the norm, and far too seldom about supporting the whole group to understand and adapt to each other... to expand the norm and to create a real inclusive environment where all are really equally valued.
Don't get me wrong.
There is so much good with the Swedish preschool. There are many many amazing educators working with children - to support the children in the learning, development and being a part of our shared world.
but we also need to recognize the fact that preschool and school is an institution, this I have written in my last two posts about the future of preschool (all links at the bottom of the page). Preschool is primarily an institution to provide a service for the parents... and within the walls their are educators fighting and working tirelessly for the rights of children... their right to be seen, to be valued, to play, to learn, to their identity etc
But if we want to create a place of democratic learning we need to accept the fact that far from all children choose to attend preschool or school. We can attempt to make it as democratic as possible within the walls - we can even try to knock down those walls somewhat - but for it to be truly democratic the children would have chosen to be there.
This does not mean that children do not enjoy their time in preschool, by far the great majority that I have ever worked with have enjoyed coming to preschool (maybe not always for the long hours some have had)
When the educators from the teacher training course I held in Jenin, Palestine, came to Stockholm last year they kept repeating, with heads shaking, that it was child abuse to have children in preschools for such long days.
When I did my peer-reviewed reading about quality in preschool (for my masters) I read frequently about the length of time children should have access to early years settings... as it was clear that access was beneficial... but just about all research I read stated that three hours was enough, more than that did not have more benefit and that over 6-8 hours it could be detrimental.
Swedish preschools are open for 12 hours a day... this is to meet the needs of the working parents - not the children.
Most of Sweden allows children who have parents at home with a younger sibling 3 hours a day at preschool... except Stockholm, which used to have 6 hours a day, but now offers 12 hours a day. If research says 3 hours is enough to stimulate a child, then why the extra hours.
Sure, if a child is at risk at home then preschool is in the child's best interest... but should we treat every child as if they are at risk.
In my twenty-five years of working in Swedish preschools I have seen a shift from parents seeing preschool (or daycare before 1998) as a support to their family life to now seeing preschool as a must do and asking permission to have their children at home. For me the children should have the right to be with their parents as their primary caregiver... but for some children with long hours preschool has become their primary caregiver.
Only ten years ago the fashion in Swedish preschools was to take away keyworkers... all children were all educators responsibility... we were encouraged not to create those special relationships that research informs us are so essential in children's neurological development. I referred to Jools Page yesterday and "Professional Love" - but we can also refer to Mine Conkbayir, Alison Gopnik etc etc about the need for genuine relationships for children to feel safe and to enable learning and development.
If we are talking about in the best interest of children - then we need to be investing more in preschools and schools so that the educators get the right training, that the group sizes are adequate for the needs of the children...
for instance my son thrived in his first year of preschool, as it was him, an amazing educator who developed a loving and respectful atmosphere for him and the two other children (three children in the last 3 months of the year)... then he started in a larger group - now there were 20 children and four teachers... still brilliant ratios for children aged 2-6 - and the preschool was ONLY open between 8:30 and 16:30 (it was a parent co-operative and we made the decision that the children came first, not our work) - and while my daughters thrived my son struggled. It was too many people, to many transitions (which had been more of a flow when only 3 children - but are more structured when there are more) - there was too much stimulus.
I think I cried most mornings as I left him there (being brave at the hand over stage - but breaking down half way to work - where I then started working with other children his age... at the time it made no sense... the state gave me money to put my child into preschool so that I could work in a preschool... it would have been nice to have had that money to stay at home and give him the same care and stimulation I was giving other people's children)...
Yesterday I wrote about how philosophy with children created a learning environment that was democratic and respectful, and that the whole week had to meet the needs of the whole child... in other words the philosophy sessions I did with them was not just about verbal communication - it was about communicating with the whole child. But it also taught the educator how to become a facilitator rather than a teacher... that it goes from teacher-centred to child-centred.
The word "undervisning" (teaching) will be introduced into the Swedish curriculum, where only teachers will be able to hold these "lessons" - in a time when it is difficult to find preschool teachers, and some settings will be in the position of having too few teachers to be able to uphold the quality expected of them.
Other breaking news recently is that there is going to be reshuffling/changes in the school authority and school inspection (they cover preschools as well) - how will a new system be able to support the preschool in transition? Especially as already today, there are far to many setting that are not providing the quality they should be, for a variety of reasons (and mostly I feel it is poor leadership, lack of resources and not possessing the right competence for the situation they find themselves in - and too many people in preschools that have no childcare/teacher training at all - which means that those that do have need to support co-workers as well as the children and parents they work with)
Children's rights are so important. They are something that I strive for in my work... to enable them to see, know, understand and use their rights - and to be able to use their rights wisely and as part of a community, not in a bubble to make themselves feel good at the cost of others. Again this is why philosophy with children is so great... as it is about expressing personal opinions at the same time as learning about the opinions of others and how we are stronger together.
To be honest I am somewhat surprised by this post... I thought it was going to be a big celebration post of children's rights... and in a way it is... I am so happy that children's rights are being valued...
but I want this to be real, to be genuine and that these rights are truly valued and are not simply window dressing.
Det verkar som ett tillfällighet att när jag skriver denna serie av inlägg om förskolans framtid, med fokus på demokratiskt lärande och hela barnet, har Sverige just fattat beslutet att barnkonventionen ska bli svensk lag från 1 januari 2020. Så vad betyder detta för framtidens förskolor i Sverige ... som redan är skyldiga att följa artiklarna från barnkonventionen ... Jag tror starkt på barns rättigheter ... alla människors rättigheter ... men problemet med att göra denna lag är att konsekvenserna kan vara ganska drastiska ... eller kan betyda liten förändring alls. Jag har läst olika artiklar i morse ... och långt ifrån alla är positiva till det här beslutet ... inte för att dom inte tror på barns rättigheter, utan för att dom gör det ... och dom tycker att det här är ett ytligt beslut gjort för att behaga massorna, snarare än ett äkta drag för att säkerställa barnens rättigheter. Anledningen till detta är att artiklarna är för vaga och lämnar för mycket för att tolkas, och därför är barnen beroende på vuxna och deras förmåga att tolka texten. Och när jag ser den stora variationen i hur den svenska förskoleplanen tolkas idag är det verkligen en skrämmande sak ... det finns förskolor som gör fantastiskt arbete med barn, men det finns de som har tolkat läroplanen på ett annat sätt och kvaliteten är långt ifrån önskvärt ... Kritikerna önskar att barns rättigheter skyddas av mer relevanta lagar, lagar som stöder barn i ett svenskt sammanhang baserat på kunskaper från erfarenheter här i Sverige (och på andra ställen). Så hur kommer det att påverka förskolan och framtida skolan ... den här nya lagen? Artikel 2 handlar om att barn inte ska diskrimineras och artikel tre handlar om att säkerställa det bästa för varje barn ... Bara i dessa två artiklar kommer många förskolor (och ännu mer skolor) att kämpa för att upprätthålla lagen - som en mor till autistiska barn kan jag se skillnaden mellan ett barn som får det bästa och det som inte får det bästa. .. en av mina barn har fått det stöd hon behöver kognitivt (hon fick inte tillräckligt med stöd socialt i sin grundskola - eftersom det fanns en hel del homofobisk fulord som trängde in i skolatmosfären ... liksom sexism och rasism osv. och trots att skolan försökte ingripa, var det mer som händelser än äkta arbete med det sociala klimatet). - Mitt andra barn med autism tvingas gå till en skola som är dålig utrustad för att möta hans behov - lagen i Sverige tvingar barn att gå i skolan oavsett om det är "i barnets bästa" eller inte ... Min son är mobbad av klasskompisar, lärare och systemet som misslyckas med att ge en utbildning som han kan komma åt ... det innebär också att skolan år 2020 bryta lagen? tekniskt borde de följa barnkonventionen nu - och ändå har det liten inverkan på mitt barn och tusentals andra barn (jag är medlem i flera svenska stödgrupper för föräldrar till autistiska och ADHD-barn - och de flesta verkar ha samma upplevelse av förskolan och särskilt skolan ... och den tragiska delen är när man lyssnar på historierna från föräldrar i internationella grupper ... man inser att det här är en världsomfattande misslyckande att tillgodose behoven hos alla barn ..) Jag har jobbat och besökt förskolor genom åren som också har misslyckats med att möta dessa barns behov ... och den här idén om lika värde är alldeles för ofta så ytlig att jag ibland vill skrika. Det handlar nästan alltid om att det "annorlunda" barnet måste förstå och anpassa sig till normen och alltför sällan om att stödja hela gruppen för att förstå och anpassa sig till varandra ... för att utöka normen och skapa en verklig inkluderande miljö där alla är verkligen lika värda. Misstolka mig inte. Det finns så mycket bra med den svenska förskolan. Det finns många många fantastiska lärare som arbetar med barn - för att stödja barnen i lärandet, utvecklingen och att vara en del av vår gemensamma värld. men vi måste också erkänna det faktum att förskola och skola är en institution, det här har jag skrivit i mina sista två inlägg om framtiden för förskola (alla länkar längst ner på sidan). Förskola är främst en institution för att tillhandahålla en tjänst för föräldrarna ... och inom sina väggar finns pedagoger som kämpar och arbetar outtröttligt för barns rättigheter ... deras rätt att ses, värderas, leka, lära, rätt till deras identitet osv Men om vi vill skapa en plats för demokratiskt lärande måste vi acceptera det faktum att långt ifrån alla barn väljer att gå i förskola eller på skolan. Vi kan försöka göra det så demokratiskt som möjligt inom väggarna - vi kan till och med försöka slå ner dessa väggar på något vis - men för att det ska vara verkligen demokratiskt skulle barnen ha valt att vara där.
Det betyder inte att barn inte tycker om sin tid i förskolan, den överlägset stora majoriteten som jag någonsin har jobbat med har gillat att komma till förskolan (kanske inte alltid de långa timmarna som vissa har haft) När pedagogerna från lärarutbildningen i Jenin, Palestina, kom till Stockholm förra året, sade dom ofta, att det var barnmisshandel att ha barn i förskolor under så långa dagar. När jag gjorde min peer-reviewed läsning om kvalitet i förskolan (för mina masters) läste jag ofta om hur lång tid barnen borde ha tillgång till förskolan... det var tydligt att tillgång var fördelaktig ... men all forskning som jag läste uppgav att tre timmar var tillräckligt, mer än det hade inte mer nytta och att över 6-8 timmar kan det vara skadligt. Svenska förskolor är öppna i 12 timmar om dagen ... detta är för att möta de arbetande föräldrars behov - inte barnens. De flesta kommuner av Sverige tillåter barn som har föräldrar hemma med en yngre syskon 3 timmar om dagen på förskolan ... förutom Stockholm, som brukade ha 6 timmar om dagen, men erbjuder nu 12 timmar om dagen. Om forskning säger att 3 timmar är tillräckligt för att stimulera ett barn, varför de extra timmarna? Visst, om ett barn är vid risk hemma, är förskola i barnets bästa intresse ... men ska vi behandla alla barn som om de är i fara? Under min tjugofem år inom svenska förskolor har jag sett hur det har skiftat från föräldrar som ser förskola (eller daghem före 1998) som ett stöd för deras familjeliv för att nu se förskolan som ett måste och begära tillåtelse att sina barn få vara lediga. För mig borde barnen ha rätt att vara med sina föräldrar som sin främsta vårdgivare ... men för vissa barn med långa timmar har förskolan blivit sin primära vårdgivare. För bara tio år sedan var det "mode" i svenska förskolor att ta bort "key workers" ... alla barn var alla lärares ansvar ... vi uppmanades att inte skapa de speciella relationer som forskningen informerar oss om är så viktigt för barns neurologiska utveckling. Jag hänvisade till Jools Page igår och "Professional Love" - men vill också referera till Mine Conkbayir, Alison Gopnik etc etc om behovet av äkta relationer för barn att känna sig trygga och för att möjliggöra lärande och utveckling. Om vi pratar om "i barnets bästa intresse" - då behöver vi investera mer i förskolor och skolor så att lärarna får rätt utbildning, att gruppens storlek är tillräckligt för barnens behov ... (det är också tolkningbar) till exempel min son blomstrade i sitt första år av förskola, det var bara honom, en fantastisk lärare som utvecklade en kärleksfull och respektfull atmosfär för honom och de två andra barnen (tre barn under de senaste tre månaderna) ... men när han började i en större grupp vis 2 år - fanns det 20 barn och fyra lärare ... fortfarande fantastisk förhållanden för barn i åldrarna 2-6 - och förskolan var endast öppen mellan kl. 8.30 och 16.30 (det var en förälderskooperativ och vi fattade beslutet att barnen kom först, inte vårt arbete) - och medan mina döttrar trivdes min son kämpade. Det var för många människor, för många övergångar (som hade varit mer av ett flöde när endast 3 barn fanns - men är mer strukturerad när det finns fler) - det var för mycket stimulans. Jag tror att jag grät de flesta morgon när jag lämnade honom där (att vara modig vid överlämningen - men bröt ner halvvägs till jobbet - där jag började arbeta med andra barn i hans ålder ... det kändes så meningslös .. staten gav mig pengar för att mitt barn fick gå till förskola så att jag kunde arbeta i förskolan ... det skulle ha varit trevligt att ha fått pengarna att stanna hemma och ge honom samma omsorg och stimulans som jag gav andra människors barn - det skulle har varit i mitt barns bäste intresse istället för vara på ett ställe som vill inte ha honom - jag fick höra från andra föräldrar hur deras barn berättade att en visst lärare inte gillade min son)...
Igår skrev jag om hur filosofi med barn skapade en läromiljö som var demokratisk och respektfull, och att hela veckan var tvungen att tillgodose behoven hos hela barnet ... med andra ord de filosofiska samtal handlade inte bara om verbala kommunikation - det handlade om att kommunicera med hela barnet. Men det lärde också pedagogen hur man blir en facilitator snarare än en lärare ... att den går från lärarcentrerad till barncentrerad. Ordet "undervisning" kommer att introduceras i den svenska läroplanen, där endast lärare kan hålla dessa "lektioner" - i en tid då det är svårt att hitta förskollärare, vissa förskolor kommer att ha det svårt att få lärare för att kunna upprätthålla den kvalitet som förväntas av dom. Andra nyheter som nyligen har skett är att det kommer att bli förändringar i skolmyndigheten och skolinspektion - hur kommer ett nytt system att kunna stödja förskolan i övergång? Särskilt som redan idag finns det långt för många förskolor som inte ger den kvalitet de borde av olika skäl (och för det mesta anser jag att det är dåligt ledarskap, brist på resurser samt brist av rätt kompetens för situationen - och för många personer i förskolor som inte har någon barn/lärarutbildning alls - vilket innebär att de som har behöver stödja medarbetare samt barn och föräldrar som de arbetar med) Barnens rättigheter är så viktiga. Dom är något jag strävar efter i mitt arbete ... för att barnen ska kunna se, känna, förstå och använda sina rättigheter - och kunna använda sina rättigheter klokt och som en del av ett samhälle, inte i en bubbla för att må bra själv på bekostnad av andra. Återigen är det därför som filosofi med barn är så bra ... det handlar om att uttrycka personliga åsikter samtidigt som man lär sig om andras åsikter och hur vi är starkare tillsammans. För att vara ärlig blir jag lite förvånad över det här inlägget ... Jag trodde att det skulle bli en stor festpost för barns rättigheter ... och på ett sätt är det ... Jag är så glad att barnens rättigheter värderas. .. men jag vill att detta ska vara verkligt, att vara äkta och att dessa rättigheter verkligen värderas och inte bara en skyltfönster.
länkar/links children's rights... the articles
Barnens rättigheter
Dagens Samhälle - barnkonvention till lag... skadar Sverige
Bris... äntligen lag
http://www.mineconkbayir.co.uk/
The future of preschools... part 1 - includes images from my visit to Backa Friskola
The future of preschools part 2 - focus on philosophy with children, questioning standardisation and links to Jools Page and Professional Love.
I also recommend looking at my posts about Original Learning... as all this thinking connects to this approach to education... let knock down the walls of current stifled education institutions and replace them with places for Original Learning.
It seems like quite a coincidence that as I write this series of posts about the future of preschool, with a focus on democratic learning and the whole child, that Sweden has just made the decision that the articles agreed upon in the convention of children's rights is to become Swedish law from 1st January 2020.
So what does this mean for the future of preschools in Sweden... that are already obliged to follow the articles from the children's convention...
I am a very strong believer in the rights of children... well in the rights of all people... but the problem with making this law is that the implications can be rather drastic... or at best might mean little change at all.
I have been reading various articles this morning... and far from all are positive about this decision... not because they do not believe in the rights of children, but because they do... and they feel that this is a shallow move done to please the popular masses, rather than a genuine move to ensure the rights of children. The reason given is that the articles are too vague and leave to much to be interpreted, and therefore the children are at the mercy of adults and their ability to interpret the text. And when I see the massive variety in how the Swedish preschool curriculum is interpreted today that is actually a terrifying thing... there are preschools that do amazing work with children, but there are those that have interpreted the curriculum in a different manner and the quality is far from desirable...
The critics wish that children's rights are protected by more relevant laws, laws that support children in a Swedish context based on knowledge gained from experiences here in Sweden (and elsewhere).
So how will it impact the preschool and the school of the future... this new law?
Well article two is about that children should not be discriminated against and article three is about ensuring the best for each child...
Just in these two articles many preschools (and even more so schools) are going to struggle upholding the law - as a mother of autistic children I can see the difference between a child that receives what is best and one that is not for the best... one of my children has received the support she needs cognitively (she did not get adequate support in her previous school socially - as there was a great deal of homophobic slurs penetrating the school atmosphere... as well as sexism racism etc... and despite the school trying to intervene, these were more events than genuine work with the social climate) - my other child with autism is forced to go to a school that is ill-equipped to meet his needs - the law in Sweden makes it compulsary for a child to attend school regardless if it is "the best interests of the child" or not... My son is bullied by class-mates, teachers and the system that fails to provide an education that he can access... so does this mean that in 2020 the school is breaking the law? technically they should be following the child convention now - and yet it has little impact on my child and thousands of other children (I am a member of several Swedish support groups for parents of autistic and ADHD children - and most seem to have the same story... and the tragic part is listening to the stories of these parents in international groups... this is a worldwide failing to meet the needs of children..)
I have worked and visited preschools over the years that have also failed to meet the needs of these children... and this idea of equal value is such a surface thing that I sometimes want to scream. it is nearly always about making the "different" child understand and adapt to the norm, and far too seldom about supporting the whole group to understand and adapt to each other... to expand the norm and to create a real inclusive environment where all are really equally valued.
Don't get me wrong.
There is so much good with the Swedish preschool. There are many many amazing educators working with children - to support the children in the learning, development and being a part of our shared world.
but we also need to recognize the fact that preschool and school is an institution, this I have written in my last two posts about the future of preschool (all links at the bottom of the page). Preschool is primarily an institution to provide a service for the parents... and within the walls their are educators fighting and working tirelessly for the rights of children... their right to be seen, to be valued, to play, to learn, to their identity etc
But if we want to create a place of democratic learning we need to accept the fact that far from all children choose to attend preschool or school. We can attempt to make it as democratic as possible within the walls - we can even try to knock down those walls somewhat - but for it to be truly democratic the children would have chosen to be there.
This does not mean that children do not enjoy their time in preschool, by far the great majority that I have ever worked with have enjoyed coming to preschool (maybe not always for the long hours some have had)
When the educators from the teacher training course I held in Jenin, Palestine, came to Stockholm last year they kept repeating, with heads shaking, that it was child abuse to have children in preschools for such long days.
When I did my peer-reviewed reading about quality in preschool (for my masters) I read frequently about the length of time children should have access to early years settings... as it was clear that access was beneficial... but just about all research I read stated that three hours was enough, more than that did not have more benefit and that over 6-8 hours it could be detrimental.
Swedish preschools are open for 12 hours a day... this is to meet the needs of the working parents - not the children.
Most of Sweden allows children who have parents at home with a younger sibling 3 hours a day at preschool... except Stockholm, which used to have 6 hours a day, but now offers 12 hours a day. If research says 3 hours is enough to stimulate a child, then why the extra hours.
Sure, if a child is at risk at home then preschool is in the child's best interest... but should we treat every child as if they are at risk.
In my twenty-five years of working in Swedish preschools I have seen a shift from parents seeing preschool (or daycare before 1998) as a support to their family life to now seeing preschool as a must do and asking permission to have their children at home. For me the children should have the right to be with their parents as their primary caregiver... but for some children with long hours preschool has become their primary caregiver.
Only ten years ago the fashion in Swedish preschools was to take away keyworkers... all children were all educators responsibility... we were encouraged not to create those special relationships that research informs us are so essential in children's neurological development. I referred to Jools Page yesterday and "Professional Love" - but we can also refer to Mine Conkbayir, Alison Gopnik etc etc about the need for genuine relationships for children to feel safe and to enable learning and development.
If we are talking about in the best interest of children - then we need to be investing more in preschools and schools so that the educators get the right training, that the group sizes are adequate for the needs of the children...
for instance my son thrived in his first year of preschool, as it was him, an amazing educator who developed a loving and respectful atmosphere for him and the two other children (three children in the last 3 months of the year)... then he started in a larger group - now there were 20 children and four teachers... still brilliant ratios for children aged 2-6 - and the preschool was ONLY open between 8:30 and 16:30 (it was a parent co-operative and we made the decision that the children came first, not our work) - and while my daughters thrived my son struggled. It was too many people, to many transitions (which had been more of a flow when only 3 children - but are more structured when there are more) - there was too much stimulus.
I think I cried most mornings as I left him there (being brave at the hand over stage - but breaking down half way to work - where I then started working with other children his age... at the time it made no sense... the state gave me money to put my child into preschool so that I could work in a preschool... it would have been nice to have had that money to stay at home and give him the same care and stimulation I was giving other people's children)...
Yesterday I wrote about how philosophy with children created a learning environment that was democratic and respectful, and that the whole week had to meet the needs of the whole child... in other words the philosophy sessions I did with them was not just about verbal communication - it was about communicating with the whole child. But it also taught the educator how to become a facilitator rather than a teacher... that it goes from teacher-centred to child-centred.
The word "undervisning" (teaching) will be introduced into the Swedish curriculum, where only teachers will be able to hold these "lessons" - in a time when it is difficult to find preschool teachers, and some settings will be in the position of having too few teachers to be able to uphold the quality expected of them.
Other breaking news recently is that there is going to be reshuffling/changes in the school authority and school inspection (they cover preschools as well) - how will a new system be able to support the preschool in transition? Especially as already today, there are far to many setting that are not providing the quality they should be, for a variety of reasons (and mostly I feel it is poor leadership, lack of resources and not possessing the right competence for the situation they find themselves in - and too many people in preschools that have no childcare/teacher training at all - which means that those that do have need to support co-workers as well as the children and parents they work with)
Children's rights are so important. They are something that I strive for in my work... to enable them to see, know, understand and use their rights - and to be able to use their rights wisely and as part of a community, not in a bubble to make themselves feel good at the cost of others. Again this is why philosophy with children is so great... as it is about expressing personal opinions at the same time as learning about the opinions of others and how we are stronger together.
To be honest I am somewhat surprised by this post... I thought it was going to be a big celebration post of children's rights... and in a way it is... I am so happy that children's rights are being valued...
but I want this to be real, to be genuine and that these rights are truly valued and are not simply window dressing.
Det verkar som ett tillfällighet att när jag skriver denna serie av inlägg om förskolans framtid, med fokus på demokratiskt lärande och hela barnet, har Sverige just fattat beslutet att barnkonventionen ska bli svensk lag från 1 januari 2020. Så vad betyder detta för framtidens förskolor i Sverige ... som redan är skyldiga att följa artiklarna från barnkonventionen ... Jag tror starkt på barns rättigheter ... alla människors rättigheter ... men problemet med att göra denna lag är att konsekvenserna kan vara ganska drastiska ... eller kan betyda liten förändring alls. Jag har läst olika artiklar i morse ... och långt ifrån alla är positiva till det här beslutet ... inte för att dom inte tror på barns rättigheter, utan för att dom gör det ... och dom tycker att det här är ett ytligt beslut gjort för att behaga massorna, snarare än ett äkta drag för att säkerställa barnens rättigheter. Anledningen till detta är att artiklarna är för vaga och lämnar för mycket för att tolkas, och därför är barnen beroende på vuxna och deras förmåga att tolka texten. Och när jag ser den stora variationen i hur den svenska förskoleplanen tolkas idag är det verkligen en skrämmande sak ... det finns förskolor som gör fantastiskt arbete med barn, men det finns de som har tolkat läroplanen på ett annat sätt och kvaliteten är långt ifrån önskvärt ... Kritikerna önskar att barns rättigheter skyddas av mer relevanta lagar, lagar som stöder barn i ett svenskt sammanhang baserat på kunskaper från erfarenheter här i Sverige (och på andra ställen). Så hur kommer det att påverka förskolan och framtida skolan ... den här nya lagen? Artikel 2 handlar om att barn inte ska diskrimineras och artikel tre handlar om att säkerställa det bästa för varje barn ... Bara i dessa två artiklar kommer många förskolor (och ännu mer skolor) att kämpa för att upprätthålla lagen - som en mor till autistiska barn kan jag se skillnaden mellan ett barn som får det bästa och det som inte får det bästa. .. en av mina barn har fått det stöd hon behöver kognitivt (hon fick inte tillräckligt med stöd socialt i sin grundskola - eftersom det fanns en hel del homofobisk fulord som trängde in i skolatmosfären ... liksom sexism och rasism osv. och trots att skolan försökte ingripa, var det mer som händelser än äkta arbete med det sociala klimatet). - Mitt andra barn med autism tvingas gå till en skola som är dålig utrustad för att möta hans behov - lagen i Sverige tvingar barn att gå i skolan oavsett om det är "i barnets bästa" eller inte ... Min son är mobbad av klasskompisar, lärare och systemet som misslyckas med att ge en utbildning som han kan komma åt ... det innebär också att skolan år 2020 bryta lagen? tekniskt borde de följa barnkonventionen nu - och ändå har det liten inverkan på mitt barn och tusentals andra barn (jag är medlem i flera svenska stödgrupper för föräldrar till autistiska och ADHD-barn - och de flesta verkar ha samma upplevelse av förskolan och särskilt skolan ... och den tragiska delen är när man lyssnar på historierna från föräldrar i internationella grupper ... man inser att det här är en världsomfattande misslyckande att tillgodose behoven hos alla barn ..) Jag har jobbat och besökt förskolor genom åren som också har misslyckats med att möta dessa barns behov ... och den här idén om lika värde är alldeles för ofta så ytlig att jag ibland vill skrika. Det handlar nästan alltid om att det "annorlunda" barnet måste förstå och anpassa sig till normen och alltför sällan om att stödja hela gruppen för att förstå och anpassa sig till varandra ... för att utöka normen och skapa en verklig inkluderande miljö där alla är verkligen lika värda. Misstolka mig inte. Det finns så mycket bra med den svenska förskolan. Det finns många många fantastiska lärare som arbetar med barn - för att stödja barnen i lärandet, utvecklingen och att vara en del av vår gemensamma värld. men vi måste också erkänna det faktum att förskola och skola är en institution, det här har jag skrivit i mina sista två inlägg om framtiden för förskola (alla länkar längst ner på sidan). Förskola är främst en institution för att tillhandahålla en tjänst för föräldrarna ... och inom sina väggar finns pedagoger som kämpar och arbetar outtröttligt för barns rättigheter ... deras rätt att ses, värderas, leka, lära, rätt till deras identitet osv Men om vi vill skapa en plats för demokratiskt lärande måste vi acceptera det faktum att långt ifrån alla barn väljer att gå i förskola eller på skolan. Vi kan försöka göra det så demokratiskt som möjligt inom väggarna - vi kan till och med försöka slå ner dessa väggar på något vis - men för att det ska vara verkligen demokratiskt skulle barnen ha valt att vara där.
Det betyder inte att barn inte tycker om sin tid i förskolan, den överlägset stora majoriteten som jag någonsin har jobbat med har gillat att komma till förskolan (kanske inte alltid de långa timmarna som vissa har haft) När pedagogerna från lärarutbildningen i Jenin, Palestina, kom till Stockholm förra året, sade dom ofta, att det var barnmisshandel att ha barn i förskolor under så långa dagar. När jag gjorde min peer-reviewed läsning om kvalitet i förskolan (för mina masters) läste jag ofta om hur lång tid barnen borde ha tillgång till förskolan... det var tydligt att tillgång var fördelaktig ... men all forskning som jag läste uppgav att tre timmar var tillräckligt, mer än det hade inte mer nytta och att över 6-8 timmar kan det vara skadligt. Svenska förskolor är öppna i 12 timmar om dagen ... detta är för att möta de arbetande föräldrars behov - inte barnens. De flesta kommuner av Sverige tillåter barn som har föräldrar hemma med en yngre syskon 3 timmar om dagen på förskolan ... förutom Stockholm, som brukade ha 6 timmar om dagen, men erbjuder nu 12 timmar om dagen. Om forskning säger att 3 timmar är tillräckligt för att stimulera ett barn, varför de extra timmarna? Visst, om ett barn är vid risk hemma, är förskola i barnets bästa intresse ... men ska vi behandla alla barn som om de är i fara? Under min tjugofem år inom svenska förskolor har jag sett hur det har skiftat från föräldrar som ser förskola (eller daghem före 1998) som ett stöd för deras familjeliv för att nu se förskolan som ett måste och begära tillåtelse att sina barn få vara lediga. För mig borde barnen ha rätt att vara med sina föräldrar som sin främsta vårdgivare ... men för vissa barn med långa timmar har förskolan blivit sin primära vårdgivare. För bara tio år sedan var det "mode" i svenska förskolor att ta bort "key workers" ... alla barn var alla lärares ansvar ... vi uppmanades att inte skapa de speciella relationer som forskningen informerar oss om är så viktigt för barns neurologiska utveckling. Jag hänvisade till Jools Page igår och "Professional Love" - men vill också referera till Mine Conkbayir, Alison Gopnik etc etc om behovet av äkta relationer för barn att känna sig trygga och för att möjliggöra lärande och utveckling. Om vi pratar om "i barnets bästa intresse" - då behöver vi investera mer i förskolor och skolor så att lärarna får rätt utbildning, att gruppens storlek är tillräckligt för barnens behov ... (det är också tolkningbar) till exempel min son blomstrade i sitt första år av förskola, det var bara honom, en fantastisk lärare som utvecklade en kärleksfull och respektfull atmosfär för honom och de två andra barnen (tre barn under de senaste tre månaderna) ... men när han började i en större grupp vis 2 år - fanns det 20 barn och fyra lärare ... fortfarande fantastisk förhållanden för barn i åldrarna 2-6 - och förskolan var endast öppen mellan kl. 8.30 och 16.30 (det var en förälderskooperativ och vi fattade beslutet att barnen kom först, inte vårt arbete) - och medan mina döttrar trivdes min son kämpade. Det var för många människor, för många övergångar (som hade varit mer av ett flöde när endast 3 barn fanns - men är mer strukturerad när det finns fler) - det var för mycket stimulans. Jag tror att jag grät de flesta morgon när jag lämnade honom där (att vara modig vid överlämningen - men bröt ner halvvägs till jobbet - där jag började arbeta med andra barn i hans ålder ... det kändes så meningslös .. staten gav mig pengar för att mitt barn fick gå till förskola så att jag kunde arbeta i förskolan ... det skulle ha varit trevligt att ha fått pengarna att stanna hemma och ge honom samma omsorg och stimulans som jag gav andra människors barn - det skulle har varit i mitt barns bäste intresse istället för vara på ett ställe som vill inte ha honom - jag fick höra från andra föräldrar hur deras barn berättade att en visst lärare inte gillade min son)...
Igår skrev jag om hur filosofi med barn skapade en läromiljö som var demokratisk och respektfull, och att hela veckan var tvungen att tillgodose behoven hos hela barnet ... med andra ord de filosofiska samtal handlade inte bara om verbala kommunikation - det handlade om att kommunicera med hela barnet. Men det lärde också pedagogen hur man blir en facilitator snarare än en lärare ... att den går från lärarcentrerad till barncentrerad. Ordet "undervisning" kommer att introduceras i den svenska läroplanen, där endast lärare kan hålla dessa "lektioner" - i en tid då det är svårt att hitta förskollärare, vissa förskolor kommer att ha det svårt att få lärare för att kunna upprätthålla den kvalitet som förväntas av dom. Andra nyheter som nyligen har skett är att det kommer att bli förändringar i skolmyndigheten och skolinspektion - hur kommer ett nytt system att kunna stödja förskolan i övergång? Särskilt som redan idag finns det långt för många förskolor som inte ger den kvalitet de borde av olika skäl (och för det mesta anser jag att det är dåligt ledarskap, brist på resurser samt brist av rätt kompetens för situationen - och för många personer i förskolor som inte har någon barn/lärarutbildning alls - vilket innebär att de som har behöver stödja medarbetare samt barn och föräldrar som de arbetar med) Barnens rättigheter är så viktiga. Dom är något jag strävar efter i mitt arbete ... för att barnen ska kunna se, känna, förstå och använda sina rättigheter - och kunna använda sina rättigheter klokt och som en del av ett samhälle, inte i en bubbla för att må bra själv på bekostnad av andra. Återigen är det därför som filosofi med barn är så bra ... det handlar om att uttrycka personliga åsikter samtidigt som man lär sig om andras åsikter och hur vi är starkare tillsammans. För att vara ärlig blir jag lite förvånad över det här inlägget ... Jag trodde att det skulle bli en stor festpost för barns rättigheter ... och på ett sätt är det ... Jag är så glad att barnens rättigheter värderas. .. men jag vill att detta ska vara verkligt, att vara äkta och att dessa rättigheter verkligen värderas och inte bara en skyltfönster.
länkar/links children's rights... the articles
Barnens rättigheter
Dagens Samhälle - barnkonvention till lag... skadar Sverige
Bris... äntligen lag
http://www.mineconkbayir.co.uk/
The future of preschools... part 1 - includes images from my visit to Backa Friskola
The future of preschools part 2 - focus on philosophy with children, questioning standardisation and links to Jools Page and Professional Love.
I also recommend looking at my posts about Original Learning... as all this thinking connects to this approach to education... let knock down the walls of current stifled education institutions and replace them with places for Original Learning.
Tuesday, 29 May 2018
The Story of Community.
(på Svenska efter bilderna)
People who have been following my blog for a few years will have picked up on the fact that I believe strongly in a sense of community... philosophy with children is about creating a community of learners... creating a democratic classroom/learning environment entails the children and adults create a respect community where there is participation and responsibility and empathy.
You will probably have read about my posts that focus on the we rather than just the me... it is all very well valuing the unique child, but not if they are seen as small islands not connected to each other.
I like the word "MWE" it is about the individual and the community... it is about valuing each individual person and the group.
What I found working philosophically with children is that every individual could shine when we focussed on the group... as it was not just me the educator that saw each individual and valued them, but every member learned to value our individuality and what it brought to the group. The children were empowered, because they were no longer dependant on me to see and meet their individuals needs... everyone could validate each other.
So I was really pleased to read about Frome in Somerset, UK, that has made special efforts to create community and combat loneliness - and that they have seen the enormous health benefits from that.
you can read about it - here
This is one of the main reasons why I want to talk about working philosophically with children, about creating community of learners... about focussing on well-being, so that energy is not being wasted on trying to manage the social environment of the classroom.
This is not just about NOW... it is a life-long skill we need.
It is about humanity... and I think we would all agree that there needs to be more humanity - and that it needs to reach out into all corners of our shared planet.
Loneliness is something we can avoid if educators were allowed to spend more time on the social and emotional learning and development of children rather than just the "academics" which tends to be seen as the "learning" part.
The health benefits of a more holistic approach to learning... where social and emotional is of equal value to school subjects... are on their own worth it... but the fact that creating community of learners where the children/students are more at ease with each other, trust and value each other means that there will be more focus on learning subjects, that there will be more opportunity for the children to work and think together creatively... and that trust means they can think critically and fully explore ideas without the fear of others ridiculing..
Original Learning is the best way to describe this... a more holistic approach to learning.
You can read more... here - there are 17 posts in total that reflect on Original Learning in various ways... if you are interested please take the time to read more...
Personer som har följt min blogg i några år kommer att ha fattat att jag tror starkt i en lärande gemenskap ... filosofi med barn handlar om att skapa en gemenskap av barn/elever ... skapa ett demokratiskt klassrum/läromiljö innebär att barnen och vuxna skapar ett respektfullt gemenskap där det finns deltagande och ansvar och empati. Ni har säkert läst mina inlägg som fokuserar på "vi" snarare än bara "jag" ... det är bra att värdera det unika barnet, men inte om de ses som små öar som inte är kopplade till varandra. Jag gillar ordet "MWE" (me och we ihopsatt) - det handlar om att värdera varje enskild person och gruppen. Genom filosofiska samtal med barn har jag upptäckt att varje individ kunde lysa när vi fokuserade på gruppen ... eftersom det inte bara var jag, som lärare, som såg varje enskild person och värderade dom, men varje medlem lärde sig att värdera vår individualitet och vad det medförde till gruppen. Barnen fick befogenhet, eftersom dom inte längre var beroende av mig att se och möta deras individuella behov ... alla kunde bekräfta varandra. Så jag var väldigt glad att läsa om Frome i Somerset, Storbritannien, som har gjort särskilda ansträngningar för att skapa gemenskap och bekämpa ensamhet - och att de har sett de enorma hälsofördelarna med det. du kan läsa om det - här Detta är en av huvudorsakerna till att jag vill prata om att jobba filosofiskt med barn, om att skapa en gemenskap med barn/elever ... om att fokusera på välbefinnande, så att energi inte slösas bort när man försöker hantera klassrummets sociala miljön
Det handlar inte bara om NUET ... det är en livslångt färdighet vi behöver. Det handlar om mänskligheten ... och jag tror att vi alla skulle vara överens om att det måste finnas mer mänsklighet - och att det måste nå ut i alla hörn av vår gemensamma planet. Ensamhet är något vi kan undvika om lärare/pedagoger fick mer tid att fokusera på barnens sociala och emotionella lärande och utveckling snarare än bara "akademiska lärande" som tenderar att ses som den "lärande" delen. Hälsofördelarna med ett mer holistiskt tillvägagångssätt för lärande ... där social och emotionell lärande är lika värde för skolämnen ... är på egen hand värt det ... men det faktum att vi kan skapa en grupp där barnen/eleverna är mer tillfreds med varandra, lita på och värdera varandra betyder att det kommer att bli mer fokus på "skol"-ämnen, att det blir en större möjlighet för barnen att arbeta och tänka tillsammans på ett kreativt sätt ... och att förtroende mellan barnen betyder att de kan tänka kritiskt och utforska fullt ut idéer utan rädsla för andra som förlöjliga dom.
Original Learning är ett sätt som tillåta man undervisa på ett holistiskt sätt... ni kan läsa mer om det - här - det finns totalt 17 inlägg om ämnet, om ni har tid och lust.
People who have been following my blog for a few years will have picked up on the fact that I believe strongly in a sense of community... philosophy with children is about creating a community of learners... creating a democratic classroom/learning environment entails the children and adults create a respect community where there is participation and responsibility and empathy.
You will probably have read about my posts that focus on the we rather than just the me... it is all very well valuing the unique child, but not if they are seen as small islands not connected to each other.
I like the word "MWE" it is about the individual and the community... it is about valuing each individual person and the group.
What I found working philosophically with children is that every individual could shine when we focussed on the group... as it was not just me the educator that saw each individual and valued them, but every member learned to value our individuality and what it brought to the group. The children were empowered, because they were no longer dependant on me to see and meet their individuals needs... everyone could validate each other.
So I was really pleased to read about Frome in Somerset, UK, that has made special efforts to create community and combat loneliness - and that they have seen the enormous health benefits from that.
you can read about it - here
This is one of the main reasons why I want to talk about working philosophically with children, about creating community of learners... about focussing on well-being, so that energy is not being wasted on trying to manage the social environment of the classroom.
This is not just about NOW... it is a life-long skill we need.
It is about humanity... and I think we would all agree that there needs to be more humanity - and that it needs to reach out into all corners of our shared planet.
Loneliness is something we can avoid if educators were allowed to spend more time on the social and emotional learning and development of children rather than just the "academics" which tends to be seen as the "learning" part.
The health benefits of a more holistic approach to learning... where social and emotional is of equal value to school subjects... are on their own worth it... but the fact that creating community of learners where the children/students are more at ease with each other, trust and value each other means that there will be more focus on learning subjects, that there will be more opportunity for the children to work and think together creatively... and that trust means they can think critically and fully explore ideas without the fear of others ridiculing..
Original Learning is the best way to describe this... a more holistic approach to learning.
You can read more... here - there are 17 posts in total that reflect on Original Learning in various ways... if you are interested please take the time to read more...
Personer som har följt min blogg i några år kommer att ha fattat att jag tror starkt i en lärande gemenskap ... filosofi med barn handlar om att skapa en gemenskap av barn/elever ... skapa ett demokratiskt klassrum/läromiljö innebär att barnen och vuxna skapar ett respektfullt gemenskap där det finns deltagande och ansvar och empati. Ni har säkert läst mina inlägg som fokuserar på "vi" snarare än bara "jag" ... det är bra att värdera det unika barnet, men inte om de ses som små öar som inte är kopplade till varandra. Jag gillar ordet "MWE" (me och we ihopsatt) - det handlar om att värdera varje enskild person och gruppen. Genom filosofiska samtal med barn har jag upptäckt att varje individ kunde lysa när vi fokuserade på gruppen ... eftersom det inte bara var jag, som lärare, som såg varje enskild person och värderade dom, men varje medlem lärde sig att värdera vår individualitet och vad det medförde till gruppen. Barnen fick befogenhet, eftersom dom inte längre var beroende av mig att se och möta deras individuella behov ... alla kunde bekräfta varandra. Så jag var väldigt glad att läsa om Frome i Somerset, Storbritannien, som har gjort särskilda ansträngningar för att skapa gemenskap och bekämpa ensamhet - och att de har sett de enorma hälsofördelarna med det. du kan läsa om det - här Detta är en av huvudorsakerna till att jag vill prata om att jobba filosofiskt med barn, om att skapa en gemenskap med barn/elever ... om att fokusera på välbefinnande, så att energi inte slösas bort när man försöker hantera klassrummets sociala miljön
Det handlar inte bara om NUET ... det är en livslångt färdighet vi behöver. Det handlar om mänskligheten ... och jag tror att vi alla skulle vara överens om att det måste finnas mer mänsklighet - och att det måste nå ut i alla hörn av vår gemensamma planet. Ensamhet är något vi kan undvika om lärare/pedagoger fick mer tid att fokusera på barnens sociala och emotionella lärande och utveckling snarare än bara "akademiska lärande" som tenderar att ses som den "lärande" delen. Hälsofördelarna med ett mer holistiskt tillvägagångssätt för lärande ... där social och emotionell lärande är lika värde för skolämnen ... är på egen hand värt det ... men det faktum att vi kan skapa en grupp där barnen/eleverna är mer tillfreds med varandra, lita på och värdera varandra betyder att det kommer att bli mer fokus på "skol"-ämnen, att det blir en större möjlighet för barnen att arbeta och tänka tillsammans på ett kreativt sätt ... och att förtroende mellan barnen betyder att de kan tänka kritiskt och utforska fullt ut idéer utan rädsla för andra som förlöjliga dom.
Original Learning är ett sätt som tillåta man undervisa på ett holistiskt sätt... ni kan läsa mer om det - här - det finns totalt 17 inlägg om ämnet, om ni har tid och lust.
Sunday, 27 May 2018
STEM, STEAM... STREAM - reflections
STEM... Science. Technology. Engineering. Math
STEAM... with added arts
STREAM... with added reading...
Its interesting to "read" all these acronyms in/for education... their history, what they strive for etc...
Personally I am a transdisciplinary kind of person - I understand the importance of the STEM and STEAM and STREAM but still see it as a part.
During the last week I put together the foundation of a presentation for a STEM in Early Childhood Conference where philosophy with children was a tool to a more transdisciplinary approach to stem, steam or stream... (to be honest I was SO hoping that "Reflection" was the R in STREAM)...
I love science, maths is easy for me but I also love arts and the humanities and even as a child they felt connected despite school's attempts to keep them as separate subjects - even today I feel the enormous frustration of teachers at my school who would not allow 14 year old me choose a physics/biology combo (dropping chemistry, as I did not like the teacher, or the smells of the chemistry lab) because those subjects did not got together... yet physics supports other subjects like maths, history, geography, art etc and biology interested me in my desire to learn about the world, make sense of it... which connected to reading, writing, history, art etc etc etc...
They got their way - either chemistry/physics or chemistry/biology... I dropped biology, and never needed that chemistry/physics connection then or since. I did, as an adult, take a certificate in biology... it was my missing link.
This personal story I share because
Jag kommer också att fråga min man om hjärnan eftersom neurovetenskap är en del av hans arbete med sömn. Han är professor vid Stockholms Universitets Stress Institiute
Också denna vecka kommer jag att träffa en pedagog från Slovenien för att prata om pedagogik, titta på en förskola i Haninge tillsammans för att lära och lyssna och dela.
Veckan efter kommer jag att besöka en förskola och skola nära Karlstad som valt att ha en HOLISTISK inställning till utbildning - skolan öppnar efter sommaren. Så jag ser fram emot att se början på något som kan utmana det traditionella sättet kring undervisning här i Sverige ...
STEAM... with added arts
STREAM... with added reading...
Its interesting to "read" all these acronyms in/for education... their history, what they strive for etc...
Personally I am a transdisciplinary kind of person - I understand the importance of the STEM and STEAM and STREAM but still see it as a part.
During the last week I put together the foundation of a presentation for a STEM in Early Childhood Conference where philosophy with children was a tool to a more transdisciplinary approach to stem, steam or stream... (to be honest I was SO hoping that "Reflection" was the R in STREAM)...
I love science, maths is easy for me but I also love arts and the humanities and even as a child they felt connected despite school's attempts to keep them as separate subjects - even today I feel the enormous frustration of teachers at my school who would not allow 14 year old me choose a physics/biology combo (dropping chemistry, as I did not like the teacher, or the smells of the chemistry lab) because those subjects did not got together... yet physics supports other subjects like maths, history, geography, art etc and biology interested me in my desire to learn about the world, make sense of it... which connected to reading, writing, history, art etc etc etc...
They got their way - either chemistry/physics or chemistry/biology... I dropped biology, and never needed that chemistry/physics connection then or since. I did, as an adult, take a certificate in biology... it was my missing link.
This personal story I share because
- far to often we don't listen to the child... since I was 7 I said I wanted to study history, after visiting my first castle ruin... I loved the fact that, for me, history was transdisciplinary and also required imagination to piece the evidence together. The teachers kept insisting that I must make this scientific choice because I might change my mind. Good intentions... but yeah... I have my first degree in history and ancient history - no need for that chemistry really...
- that teachers were dividing the humanities and the sciences into two different systems and were not seeing the connections between them
- we are doing the same with STEM, STEAM and STREAM to some extent... I mean is humanities in there with the arts? or should it be SHTREAM... feels rather Sean Connery doesn't it?
I think the fact that we are dividing subjects up the way school has been doing... that STEM is being taught in a much less creative way (with more right and wrong answers, and must do methods and specific ways of recording) than the arts and the humanities that it has over the years turned off people...
STEM should be creative and imaginative - and the early years gives us a fantastic space to offer that approach to STEM... the project approach allows us to incorporate all disciplines, to explore, inquire, play, imagine and be creative with all subjects...
And really before we can get to all this SHTREAM we need to have children who are emotionally and socially secure to engage fully in the learning... so maybe, really we need ESHTREAMS (Emotional, Social, Humanities, Technology, Reading, Engineering, Arts, Maths, Science)...
Am I being ridiculous in all of this... well maybe a little.
Am I being ridiculous in all of this... well maybe a little.
But the more I read about child development, the brain and neuroscience the more I want to strive to create a holistic learning.
Using philosophy with preschoolers actually helped bridge many of these areas... the dialogues supported the children in the social and emotion development as they interacted with each other and became proficient, generous listeners, we discussed all subject areas STEM, A and H, and we used the dialogues to create experiences to deepen their understanding - so play was very much a part of this... (where is the P in all of the above???? - maybe the P is tool/medium to explore the subjects... P for Play and Philosophy).
I wanted to share my accumulated knowledge through experience about how philosophy and play enable STEM... or just as easily STREAM/STEAM. Sadly the conference is at the same time as I am holding some workshops here in Stockholm... well its only a small sad, because I am excited about the workshops... and my head is still buzzing with thoughts about philosophy and STEM and the transdiciplinary approach to learning - a 100 languages - allowing the creative "right-brained" minds more access to the logical "left-brained" subjects and vice versa... a better understanding of how the brain works when learning...
So I guess more will be coming about that... especially when I have plans to read lots about the brain and neuroscience and child development this coming week...
The book by Mine Conkbayir on Early Childhood and Neuroscience (see image below) is my opening book for the week... and is new to me... the others I have read before, but plan to re-read with new reflections...
The central book is a great one to read with children about their brains and how they work.
Also I will be picking the brains (pun intended) of my husband as neuroscience is part of his work with sleep.
The central book is a great one to read with children about their brains and how they work.
Also I will be picking the brains (pun intended) of my husband as neuroscience is part of his work with sleep.
Also this week I will be meeting an educator from Slovenia to talk about pedagogy, looking at a preschool in Haninge together to learn and listen and share.
Next week I will be visiting a preschool and school near Karlstad that have chosen to have a HOLISTIC approach to education - the school is opening after summer. So I am excited to see the start of something that could challenge the traditional approach to eduction here in Sweden...
and now in Swedish...
STEM ... Science. Teknologi. Engineering. Matematik
STEAM ... med tillagd konst (Arts)
STREAM ... med läsning ... (Reading)
Det är intressant att "läsa" alla dessa akronymer i/för utbildning ... deras historia, vad de strävar efter etc ...
Personligen är jag en tvärvetenskaplig person - jag förstår betydelsen av STEM och STEAM och STREAM, men ser det fortfarande som en del och inte en helthet.
Under den senaste veckan sammanställde jag grunden för en presentation för en STEM in Early Childhood Conference där filosofi med barn var ett verktyg för en mer tvärvetenskaplig strategi för STEM, STEAM eller STREAM ... (för att vara ärlig så hoppades jag att " Reflektion "var R i STREAM) ... (och det är så himla roligt att se hur google översätta STEM till stam, och STEAM till ånga och STREAM till ström... bara en lite extra fnitter där)
Jag älskar vetenskap, matte är lätt för mig men jag älskar också konst och humaniora och även som ett barn de kände sig anslutna trots skolans försök att behålla dem som separata ämnen - till och med idag känner jag mig enorma frustration på skolan som inte skulle tillåta 14 år gammal jag väljer en fysik/biologi kombination (släppa kemi, pga jag inte tyckte om läraren eller luktarna i kemi labbet) eftersom de ämnena inte hörde ihop ... men fysik stöder andra ämnen som matematik, historia , geografi, konst mm och biologi intresserade mig i min önskan om att lära känna världen, som är kopplad till läsning, skrivning, historia, konst etc etc etc ...
De fick sin vilja igenom - antingen kemi/fysik eller kemi/biologi ... Jag släppte biologi, och behövde aldrig den kemi/fysikanslutningen då eller sen. Jag gjorde som vuxen ett certifikat i biologi ... det var min saknade länk.
Den här personliga berättelsen jag delar för
1. alldeles för ofta lyssnar vi inte på barnet ... sedan jag var 7år jag ville studera historia efter att ha besökt min första fästningsruin ... Jag älskade det faktum att historien var, för mig, tvärvetenskaplig och krävde också fantasi att tolka bevisen. Lärarna insisterade på att jag måste göra detta vetenskapliga val eftersom jag kan ändra mig. Goda avsikter ... men ... jag har min första examen i historia och fornhistoria - inget behov av kemi...
2. att lärare delade humaniora och vetenskap i två olika system och inte kunde se sambandet mellan dem
3. vi gör detsamma med STEM, STEAM och STREAM i viss utsträckning ... Jag menar är Humaniora där med konsten/Arts? eller ska det vara SHTREAM ... känns ganska Sean Connery eller hur?
Jag tycker att genom vi delar upp ämnen som skolan har gjort ... att STEM undervisas ofta på ett mycket mindre kreativt sätt (med fler rätt och felaktiga svar, och "måste göra" metoder och specifika sätt att arbeta) än konst och humaniora har vissa/många människor blivit avskräckt ...
STEM bör vara kreativ och fantasifull - och de förskolan ger oss ett fantastiskt utrymme att erbjuda det här tillvägagångssättet till STEM ... projektmetoden låter oss integrera alla discipliner, utforska, förfråga, leka, föreställa sig och vara kreativa med alla ämnen...
Och egentligen innan vi kan komma till allt detta SHTREAM behöver vi ha barn som är emotionellt och socialt trygga för att engagera sig fullt ut i lärandet ... så kanske, vi behöver verkligen ESHTREAMS (Emotional, Social, Humaniora, Teknologi, Reading, Engineering, Arts, Matematik, Science - yep... a little Swinglish for you) ...
Är jag löjlig i allt detta ... ja kanske lite.
Men ju mer jag läser om barnutveckling, hjärnan och neurovetenskap desto mer vill jag sträva efter att skapa ett helhetsinriktat lärande.
Genom att använda filosofi med förskolebarn hjälpte det verkligen till att överbrygga många av dessa områden ... dialogerna stödde barnen i social och emotionell utveckling när de interagerade med varandra och blev skickliga, generösa lyssnare, vi diskuterade alla ämnesområden STEM, A och H, och vi använde dialogerna för att skapa erfarenheter för att fördjupa deras förståelse - alltså LEK (Play) var väldigt mycket en del av allt detta ... (var är P i allt ovan ???? - kanske P är verktyget/medium för att utforska ämnena ... P for Play and Philosophy).
Jag ville dela min ackumulerade kunskap genom erfarenhet om hur filosofi och lek gör STEM möjligt ... eller lika lätt STREAM/STEAM. Tyvärr är konferensen samtidigt som jag håller några workshops här i Stockholm ... jag är bara lite ledsen, för jag ser fram emot workshops ... och mitt huvud är fortfarande surrande med tankar om filosofi och STEM och det transdisciplinära tillvägagångssättet att lära sig - ett 100 språk - att gör det möjligt för kreativa "höger" hjärnor att få mer tillgång till de logiska "vänster" ämnena och tvärtom ... en bättre förståelse för hur hjärnan fungerar när man lär sig ...
Så jag antar att mera tankar är på väg ... speciellt när jag planerar att läsa mycket om hjärnan och neurovetenskap och barnutveckling den här veckan ...
Boken av Mine Conkbayir på Early Childhood and Neuroscience (se bilden ovan) är min öppningsbok för veckan ... och är ny för mig ... de andra jag har läst tidigare men planerar att läsa om med nya reflektioner...
Boken i mitten är utmärkt att läsa med barn om deras hjärnor och hur de fungerar.
Jag kommer också att fråga min man om hjärnan eftersom neurovetenskap är en del av hans arbete med sömn. Han är professor vid Stockholms Universitets Stress Institiute
Också denna vecka kommer jag att träffa en pedagog från Slovenien för att prata om pedagogik, titta på en förskola i Haninge tillsammans för att lära och lyssna och dela.
Veckan efter kommer jag att besöka en förskola och skola nära Karlstad som valt att ha en HOLISTISK inställning till utbildning - skolan öppnar efter sommaren. Så jag ser fram emot att se början på något som kan utmana det traditionella sättet kring undervisning här i Sverige ...
Tuesday, 6 March 2018
Critical Doubt
During the last 24 hours I have been engaged online (on and off) in a dialogue with Tom Drummond and it has been one of those exhilarating kinds of dialogues that gets your head turning somersaults... and there is also a healthy sense of self doubt that is critical for making progress in your own thinking...
in fact my doubt came about in the actual phrase "critical thinking" - what is it, what does it mean.. and that Carla Rinaldi chooses not to use these words together...
I wondered why she chooses not to use the word... of course only she can truly answer that... but I have found texts where she is connected to the words critical thinking
and as part of the description of the competent child...
Merriam-Webster online dictionary... (I also checked other dictionaries, not just one)
As I read the definitions of critical I rather like the idea of critical thinking being something along the lines of "being a turning point or specially important juncture", the idea that the thought process are in a state of change, that we are learning and that our thoughts are at the point of moving from one accepted idea to another... or an alteration of one, or the realisation that another idea is not somehow right... is the child in a state of change?
Or is the child exorcising judicious evaluation that can make it difficult for the adults, as the child will not just accept the status quo, but asks questions until they feel they have found an acceptable answer, come close to their truth? I hope it is not the negative definitions where the child severely criticises, or is in danger...
So then Tom pointed out - is it critical thinking or thinking critically? BUT interestingly enough the definition of critically is EXACTLY the same as critical... so does this make a big difference by swapping the words around?... or is this about our relationship with the word?
Because I have been using the words critical thinking so much in the last few years in conjunction with working philosophically with children the word critical no longer has a negative tone for me at all... its meaning has changed... but maybe for others it is harder to dissociate the negative tone of the word critical? I don't know? But it is something worth exploring.
Over the years as part of working philosophically with children I have thought a lot about thinking, often together with others...
I am of the opinion that there are many forms of thinking... just as there are many forms of learning and many forms of play... this all ties in with the hundred languages for me...
some forms of thinking (other than critical thinking):
and there will be more... but I do not want to write an exhaustive list... just show there are many ways to think - including daydreaming - but is that really thinking, or storytelling in the mind? Do we need to phrase it thinking reflectively instead of reflective thinking... ? Or do we just call it reflection? How does reflection differ from thinking? What impact does that have on our perception of what that kind of thinking means?
To find out more about what critical thinking means... check out this page as they go into much greater detail and with several thinkers sharing their definition of critical thinking... far beyond my thinking capacity at this present moment...
And it is so true relationships are so important in our dialogues and our understanding of how we use words... it is why we need to build trusting relationships with the children and with our colleagues... it is why we need enable the children to trust each other - so that their dialogues and play have the element of truth, their communication is of a kind that they can all participate in and all understand. And when we have the understanding we can push our thinking further... we continue to go up the stairs is we are to use Tom's analogy.
I think, though, that thinking is more cyclical... or in waves... or sometimes walking up the down-escalator and it feels like you are going no-where... a kind of trapped on the merry-go-round feeling.
But thinking with others can help you start in the right direction, or get off that merry-go-round to pursue new thoughts...
I also think we have to be aware that there are many of these so called "stairs" - while the municipal preschools in Reggio Emilia might have gone up many stairs in their documentation, their collegial dialogues etc... I know they have not gone up an many stairs within outdoor learning or norm-awareness (anti-bias) as Sweden has ... and I think this is so important to reflect on... that we all have so much to offer each other because we have all been focusing on climbing different stairs...
we need to be open to the thinking of others - to allow our own thinking to evolve - we need to be aware of our own thinking and whether it is there to meet an agenda or whether it is there to explore an idea... when is it doing what... ? and how do we know?
I felt working philosophically with children made me so much more aware of my own thinking and my own participation and how I shared my thinking and was more aware of the children's thinking - and how their thinking connected with each other and with things we had experienced etc etc. I realised just how much power my thinking had over the group not just when I was sharing my ideas and thoughts... but also when I thought I was not participating... my non-participation says something too (why not at this moment, and why at other moments) - my body language and facial expressions can give lots away about what I think... I do not have a good poker face...
Being aware of my power in the group was fuel for thinking about how I could empower the children...
But back to the exploration of critical thinking...
it all started in a dialogue about what is "scaffolding" in practical terms - what do you actually do to scaffold...? which developed into a question - what does encouragement mean...? how do you actually do that...? that lead to support and what is that...? that lead to the critical thinking exploration
I so enjoy exploring words - digging deeper in my own understanding, definitions and interpretations of words... learning from how other define words... we create new relationships with words that allow us to gain a more nuance understanding of dialogues in the future... as a word used in a sentence is no longer just a word it is a symbol for a whole lot of of meaning-making.
It kind of reminds me of attempting to read James Joyce "Ullyses" - there were times when I struggled to follow, well just didn't get it... and there were times when I got it because I realised he was using one or two words to describe a situation that would require pages normally... because he would refer to something from another piece of literature or something... for example there was one sentence that only made sense if you had read Shakespeare's Julius Caesar... because without that knowledge the sentence just contained some random words in it that did not relate to the previous pages... It made me realise how much I must be missing because there were probably loads of these "hidden" meanings. Would having a dialogue and relationship with James Joyce been a key to understanding the book due to creating a common language?
Below are some quotes about thinking...
in fact my doubt came about in the actual phrase "critical thinking" - what is it, what does it mean.. and that Carla Rinaldi chooses not to use these words together...
I wondered why she chooses not to use the word... of course only she can truly answer that... but I have found texts where she is connected to the words critical thinking
'Research is a habit of mind, an attitude that can be developed or neglected. It is a response to curiosity and doubt. It constructs new knowledge, makes for critical thinking and is part of citizenship and democracy. Like everything else about Reggio, research is not a solitary activity, but a process of relationships and dialogue.' Carla Rinaldi and Peter Moss.
and as part of the description of the competent child...
A child who is fully able to create personal maps for his own social, cognitive, affective and symbolic orientation.I have put the the word critical in bold text, as it is the word that I was intrigued by... what does Rinaldi mean by this... as she was the one that wrote down/interpreted the words of Malaguzzi. So I went to look up the word -
A competent, active, critical child; a child who is therefore ‘challenging’, because he produces change and dynamic movement in the systems in which he is involved, including the family, the society and the school. A producer of culture, values and rights, competent in living and learning.
A child who is able to assemble and disassemble possible realities, to construct metaphors and creative paradoxes, to construct his own symbols and codes while learning to decode the established symbols and codes.
A child who, very early on, is able to attribute meanings to events and who attempts to share meanings and stories of meaning.”
Merriam-Webster online dictionary... (I also checked other dictionaries, not just one)
So what kind of "critical" is this child as part of being competent... and also as part of being a "challenge".Definition of critical
1
a : inclined to criticize severely and unfavorably
- His critical temperament cost him several friends.
b : consisting of or involving criticism
; also : of or relating to the judgment of critics
- critical writings
- The play was a critical success.
c : exercising or involving careful judgment or judicious evaluation
- critical thinking
- a critical commentary on the mayor's proposal
d : including variant readings and scholarly emendations
- a critical edition
2
a : of, relating to, or being a turning point or specially important juncture
: such as
- a critical phase
(1) : relating to or being the stage of a disease at which an abrupt change for better or worse may be expected; also : being or relating to an illness or condition involving danger of death
- critical care
- a patient listed in critical condition
(2) : relating to or being a state in which or a measurement or point at which some quality, property, or phenomenon suffers a definite change
- critical temperature
b : indispensable, vital
- a critical waterfowl habitat
- a component critical to the operation of a machine
c : being in or approaching a state of crisis
- a critical shortage
- a critical situation
3
a : of sufficient size to sustain a chain reaction —used of a mass of fissionable material
- a critical mass
b : sustaining a nuclear chain reaction
- The reactor went critical.
As I read the definitions of critical I rather like the idea of critical thinking being something along the lines of "being a turning point or specially important juncture", the idea that the thought process are in a state of change, that we are learning and that our thoughts are at the point of moving from one accepted idea to another... or an alteration of one, or the realisation that another idea is not somehow right... is the child in a state of change?
Or is the child exorcising judicious evaluation that can make it difficult for the adults, as the child will not just accept the status quo, but asks questions until they feel they have found an acceptable answer, come close to their truth? I hope it is not the negative definitions where the child severely criticises, or is in danger...
So then Tom pointed out - is it critical thinking or thinking critically? BUT interestingly enough the definition of critically is EXACTLY the same as critical... so does this make a big difference by swapping the words around?... or is this about our relationship with the word?
Because I have been using the words critical thinking so much in the last few years in conjunction with working philosophically with children the word critical no longer has a negative tone for me at all... its meaning has changed... but maybe for others it is harder to dissociate the negative tone of the word critical? I don't know? But it is something worth exploring.
Over the years as part of working philosophically with children I have thought a lot about thinking, often together with others...
I am of the opinion that there are many forms of thinking... just as there are many forms of learning and many forms of play... this all ties in with the hundred languages for me...
some forms of thinking (other than critical thinking):
- reflective
- empathic
- creative
- prejudice
- biased
- distorted
- partial
- uninformed
- abstract
- divergent
- meta
 |
| listening is another way of thinking |
To find out more about what critical thinking means... check out this page as they go into much greater detail and with several thinkers sharing their definition of critical thinking... far beyond my thinking capacity at this present moment...
Tom Drummond wrote
... words we use in our dialogue can have a shared meaning because we have a relationship. The long relationship with your best friends sharpens the communication. When we use words outside of relationships, it is different.and
This is, as Carla says, all in a context of relationships and dialogue. I would add trust. It is also in a context of documentation. We have artefacts to ground meaning-making. Artefacts we can revisit. Relationships that evolve. New meanings can be made in each here and now.
If we can look back at ourselves over time, re-co-construct the meaning of our shared history, we then share that, too. This is the meta-cognition where we are up another stair in the path of life.
The Municipal Preschools and Infant Centres of Reggio Emilia, Italy, have gone up many stairs.
And it is so true relationships are so important in our dialogues and our understanding of how we use words... it is why we need to build trusting relationships with the children and with our colleagues... it is why we need enable the children to trust each other - so that their dialogues and play have the element of truth, their communication is of a kind that they can all participate in and all understand. And when we have the understanding we can push our thinking further... we continue to go up the stairs is we are to use Tom's analogy.
I think, though, that thinking is more cyclical... or in waves... or sometimes walking up the down-escalator and it feels like you are going no-where... a kind of trapped on the merry-go-round feeling.
But thinking with others can help you start in the right direction, or get off that merry-go-round to pursue new thoughts...
I also think we have to be aware that there are many of these so called "stairs" - while the municipal preschools in Reggio Emilia might have gone up many stairs in their documentation, their collegial dialogues etc... I know they have not gone up an many stairs within outdoor learning or norm-awareness (anti-bias) as Sweden has ... and I think this is so important to reflect on... that we all have so much to offer each other because we have all been focusing on climbing different stairs...
we need to be open to the thinking of others - to allow our own thinking to evolve - we need to be aware of our own thinking and whether it is there to meet an agenda or whether it is there to explore an idea... when is it doing what... ? and how do we know?
I felt working philosophically with children made me so much more aware of my own thinking and my own participation and how I shared my thinking and was more aware of the children's thinking - and how their thinking connected with each other and with things we had experienced etc etc. I realised just how much power my thinking had over the group not just when I was sharing my ideas and thoughts... but also when I thought I was not participating... my non-participation says something too (why not at this moment, and why at other moments) - my body language and facial expressions can give lots away about what I think... I do not have a good poker face...
Being aware of my power in the group was fuel for thinking about how I could empower the children...
But back to the exploration of critical thinking...
it all started in a dialogue about what is "scaffolding" in practical terms - what do you actually do to scaffold...? which developed into a question - what does encouragement mean...? how do you actually do that...? that lead to support and what is that...? that lead to the critical thinking exploration
I so enjoy exploring words - digging deeper in my own understanding, definitions and interpretations of words... learning from how other define words... we create new relationships with words that allow us to gain a more nuance understanding of dialogues in the future... as a word used in a sentence is no longer just a word it is a symbol for a whole lot of of meaning-making.
It kind of reminds me of attempting to read James Joyce "Ullyses" - there were times when I struggled to follow, well just didn't get it... and there were times when I got it because I realised he was using one or two words to describe a situation that would require pages normally... because he would refer to something from another piece of literature or something... for example there was one sentence that only made sense if you had read Shakespeare's Julius Caesar... because without that knowledge the sentence just contained some random words in it that did not relate to the previous pages... It made me realise how much I must be missing because there were probably loads of these "hidden" meanings. Would having a dialogue and relationship with James Joyce been a key to understanding the book due to creating a common language?
Below are some quotes about thinking...
 |
| creative thinking... to be aware of what the established pattern is, whether it needs to be change, what change is needed and how to go about that... |
 |
| actually "support" was another word that was questioned in the last 24 hours... what is support... how do you support... when is too much, when is too little... ???? |
 |
| and we need to think about how do we listen to the thinking of non-verbal children... how are we receptive to that... what enables them to share more, what in our behaviour limits them? |
 |
| yeah... I like this photo of my daughter holding an egg that had just been collected from the hen house and washed - it was warm. |
Subscribe to:
Posts (Atom)