Tuesday, 24 April 2018

Undervisning i förskolan - del 5

Den här fjärde delen av serien kommer att handla om mina spontana reflektioner kring "Undervisning i förskola – med koppling till ett samverkansprojekt av Ann-Christine Vallberg Roth och Ingegerd Tallberg Broman från Malmö Universitet. - en kapitel av Skolverkets publikation Undervisning i Förskolan 2018.

Jag har valt utifrån texten att fokusera på omsorg och undervisning, även om det fanns mycket intressant om vad är undervisning, barnens delaktighet samt tid för barnstyrd och vuxenstyrd aktiviteter. Men jag upplever att det är viktigt att fokusera på omsorg pga det ofta har lägre status än lärande...
I studier som berör förhållandet mellan omsorg och lärande i förskolans verksamhet framkommer att personalen uppfattar att omsorgen är lägre rankad än lärande. De uppfattar också att överordnade myndigheter eller personalorganisationer är mindre intresserade av att synliggöra omsorgen (Berntsson, 2006; Gannerud & Rönnerman, 2006). s. 68
Forskarna tolkar det som att omsorg är något som är så centralt och självklart i förskolans verksamhet att det knappast behöver omnämnas (Halldén, 2007). Denna brist på omnämnande utgör dock en risk för osynliggörande av ett omfattande och centralt innehåll i förskolans utbildning och undervisning. s. 68
Och just därför vill jag "prata" om det här. Att lyfta den som en viktig del av helheten.
Trygghet är i alla personalgrupperna högst rankat, både 2000 och 2015, följt av omsorg/omvårdnad och på tredje plats lärande/stimulera lärande s.68-69


Jag tycker att om man fokusera på omvårdnad/omsorg kan man skapa en trygghet som i sin tur skapar utrymme för lärande... men grejen är lärande och undervisning kan vara en del av omsorgen/omvårdnaden. Mina erfarenheter med filosofi med förskolebarn visade mig hur vår filosofiska samtal (en del av undervisning) var också en del av omsorg - vi lyssnade till barnen, vi såg till att alla kunde delta, barnen fick möjlighet att utforska känslor och rädslor samt utveckla sina färdigheter att kommunicera på ett respektfullt sätt (självklart gjorde vi andra aktiviteter som underlättade denna process under hela veckan). Detta skapade en tillit mellan barnen och oss pedagoger, samt mellan barnen... som bidrog till verksamhets trygghet. Eftersom barnen var trygga fanns det en massa energi att tillbringa på lärande, att testa idéer, skaffa kunskap, fokusera, lyssna på andra och tänker kritisk och uttrycka sina åsikter.
Vi vuxna såg till att barnen var pigga, mätta och hade styrkan att kunna sitta och delta i en filosofisk samtal - så veckan var utformad för att ge barnen färdigheter att kunna delta, och den omsorg dom krävde för att vara trygg och välmående - samtidigt som samtalet gav dom ramar för hur man kunde ta hand om varandra, hur man deltar aktiv, hur man bemöta andra med respekt, att utforska det som man är intresserad av osv... det var en helhet.

Jag ser lek som en del av omsorg, en del av trygghet och en del av undervisning/lärande. Lek kopplar ihop alla tre delar.



 Hemmet återfinns inte som läromiljö och inte heller kopplingen mellan barns lärande i de olika miljöerna. Föräldern återfinns till viss del som kund som väljer förskola och utvärderar verksamheten (Löfdahl, 2014; Skolverket 2013). s.68

Det som är lite märkligt är att ingen inom förskolan vet hur det ser ut hemma hos barnen - hembesök finns inte längre såsom när jag började inom svenska förskolan i början av 1990-talet. Jag har redan skrivit tidigare om (i dom andra delar av detta serie) att lärande ske hela tiden på förskolan i olika former (men att kanske undervisning borde inte kunna ske hela tiden, eller under hela dagen ) jag tycker att det är rätt så konstigt att hemmet inte anses som en lärmiljö (visst möblera inte alla sina hem som jag skapade för mina barn hemma hos mig - med utrymme för lek överallt, och utrymme att delta i familjen, men jag var otroligt påverkad av mitt arbete inom förskolan). Och på samma sätt jag undrar varför man ska inte skapa en hemtrevlig miljö på förskolan som en del av omsorgen och tryggheten. Inte säger jag att det ska vara som ett hem - eftersom allas hem är olika - t.ex mitt hem har inte en massa saker på väggen eller gardiner osv för att kunna skapa en lugn miljö för mina autistiska barn (och jag) medan andra har en massa gardiner, konst och färg. Man måste skapa en förskola som känns tryggt för alla, där omsorg kan ske naturligt samtidigt att det ska vara stimulerande med tillgång till lärande.
En av mina mentors vid Sheffield University var Jools Page (nu Brighton University) som har forskat och skrivit om Professional Love (Professionell Kärlek) - och att det är en triangel tillsammans med föräldrarna. I UK är det viktig med nyckelpersoner (key person) - den person som skapa ett extra nära kontakt med barnet och familjen - något som jag har sett många förskolor i Sverige aktivt jobba emot - alla barn ska gilla alla, alla pedagoger ska ta hand om alla barn...
visst ska vi skapa en verksamhet där det finns många trygga förhållande... men det gå snabbare för dom flesta yngre barn, samt familjen, om det finns en person som man ha ett nära förhållande med. Personen kan bli ändrad om man märker att barnet skapa ett nära kontakt med en annan pedagog än den man hade först tänkt sig.
Visst blir det lite mer sårbar om en pedagog lämna... men förhoppningsvis ska förskolan skapa en arbetsmiljö som berika och stimulera pedagogerna också, samt erbjuda arbetsro och trygghet så att det inte finns något behov av att lämna (förutom när man flytta, eller något annat stort i livet ske, men inte pga man inte trivs på sitt arbete som verka ske för alldeles för många).

Ny idag 24.e april: International Journal of Early Years Education - tyvärr måste man betala för att komma åt den, men vissa kanske jobba på ett ställe där man kan få tillgång till journalen. Jools Page har skrivit i den, samt allting handla om omsorg inom förskolans verksamhet, och hur viktig det är.


 Frågan är om undervisning och lärande kan vara fulla av lust, vetgirighet och förundran utan att vara lekfulla s. 72
Intressant - jag har precis lyssnat på en intervju (länk finns nedan) där Ben Mardell (Project Zero) pratade om att det finns 3 viktiga saker...


  1. känslan av val/inverkan
  2. känslan av nyfikenhet/förundran
  3. känslan av glädje (i processen också)
Om undervisningen innehålla alla tre delar för barnen - sker lärande genom lek. Dessa ord ingår i mina ledord för Original Learning (Originell Undervisning) som ni ser under...



Under mina presentationer och workshops berättar jag ingående hur alla dela flätas ihop för att skapa en helhet - för mig är omsorg grunden allting stå på... utan bra omsorg är det svårt att uppleva glädje, eller ta risker, eller känner sig tillräcklig trygg för att samarbeta/delta osv. Samtidigt att skapa en miljö fylld med förundran, glädje, samarbete, reflektion osv är en del av omsorgsprocessen.

En kort film intervju av Ben Mardell vid Lego Idea Conference 2018 där han beskriver hur man väva lek och undervisning.

I den meningen kan begreppet undervisning ses vara åtskilt från barns utveckling, lärande, lek och omsorg som inte förutsätter förskollärare och inte behöver vara inriktat på mål att sträva mot. Begreppen utveckling, lärande, lek och omsorg kan i praktiken både ingå i utbildning och undervisning och avse något som pågår utanför förskolans utbildning och undervisning. Barn kan med andra ord utvecklas, lära, leka och vara i omsorgsrelationer också utan förskollärare och utanför utbildning och undervisning. s.74

Så om barn kan utvecklas och lära utan undervisning - varför är undervisning så viktig?
Lek och omsorg kan också syfta till utveckling och lärande men behöver inte göra det, utan kan istället exempelvis syfta till vila/sömn, trygghet och rekreation (FN:s konvention om barns rättigheter, 1989). Så undervisning är i det sammanhanget ett begrepp som skiljer sig från barns utveckling, lärande, lek och omsorg. s. 74

 Om det är bara lek och omsorg det kan betyder att det är inte alltid lärande.. nja... kanske inte något som vi har fattat... kanske dom lära sig glädje, eller något annat som vi kan inte tolka. Samtidigt jag har sett leksituationer som aldig utvecklas och samma problem för barnen dyker upp om  och om igen som pedagogerna släcka... och barnen aldrig få tiden eller färdigheterna dom behöver för att släcka själv och gå vidare i sin lek och utveckling. Jag vill också påpeka att min man, som sömnforskare, skulle säga emot att vila/sömn har ingenting att göra med utveckling och lärande... jag har alltid sett vilan/tuppluren som en del av den pedagogiska dagen (ibland kan man säga att undervisning har skett för att hjälpa barn lära sig hur man koppla av och vikten av en bra sömnhygien... kanske inte med sådana ord dock!!)
under är några länkar till sömn och lärande
Naps benefit pre-schoolers language development, new research suggests
Napping Helps preschoolers learn
The truth about sleep and brain development in children revealed
How Bright light keeps preschoolers wired at night

Dom två sistnämnde länkar kan kopplas till Boulder, Colorado, där min man har också jobbat och jag fick besöka labbet där (min man jobbade mycket med en forskning kring ljusets affekt på sömn... inklusiv blåljus, dvs skärmar) - samt labbet som jobbade med förskolebarn. Så det är alltid lite extra roligt att läsa artiklar av människor man har träffat.

jag vill avsluta med att det är oerhört viktigt att man är utomhus varje dag... särskilt på förmiddagen, för att underlätta sömnen. Så jag är av den åsikt, hellre en lite senare lunch för att kunna hinna med både en inomhusundervisnings-pass och tid utomhus... samt utomhus-undervisning plus fri-lek varje dag. Att vara inne en hel förmiddag regelbundet är inte alls optimalt för barnens välmående.

Sömn är omsorg, utveckling och undervisning...
 

No comments:

Post a Comment