Monday, 21 May 2018

The story of a WORD

(this post is in Swedish after the photograph)

When I first moved to Sweden I not only had to learn a new language but also a new culture... since I came from northern Europe myself I was not expecting much of a difference and I think this is why I suffered a bit from culture shock... Sweden back in 1992 was very different from the UK that I left... I mean Sweden was not even a part of the EU then (which is quite funny at the moment since the UK is in the Brexit process - if only they knew how limited Sweden was back then for choice compared to UK back then, and compared to now)
Language is not just words... it is also culture. A word carries so much history with it, that can be collectively understood and his was a huge problem for me when I first started working in early years settings in Sweden.
The Swedish interpretation of discipline, for example, is more or less exclusively about punishment and is seen as a negative word... which it was not for me... it was about teaching and learning and not at all about punishment... so there was a time when there was a lot of miscommunication, and people looking at me strange until I worked out that they did not understand the word the same as I did.
This has left me with a life-long impact that we need to talk about the meaning of words so much more than what we do as a team of educators... so that we all know we are talking about the same thing when using words... We need to create our own language our own culture and to always make sure we invite people into this and not keep them on the periphery where confusion occurs.. (for all concerned)
I could never understand the side-glances when I used the word discipline... I had simply made the assumption that they interpreted as I did, and they assumed I was a raving lunatic that liked to punish children (hitting in particular seemed to be linked to the word)... which I am absolutely against. I will not hit a child, and I do not believe that punishment is a good form of learning...
How can we ever dig deeper into understanding what learning is, understanding the children etc etc if we are not even understanding each other?

Finding a mutual language is important... what is play... what is competent... what is learning... what is teaching... what is scaffolding... and so many more words all need to be explored as educators in our process to understand children...


När jag först flyttade till Sverige fick jag inte bara lära mig ett nytt språk men också en ny kultur ... eftersom jag kommer från norra Europa själv förväntade jag inte så stora skillnader kultur-mässigt och jag tror därför att jag led lite av kulturchock ... Sverige, i 1992, var väldigt annorlunda från den Storbritannien som jag lämnade ... Jag menar att Sverige inte ens var en del av EU då (vilket är ganska roligt just nu eftersom Storbritannien är mitt i Brexit-processen - om bara de visste hur begränsat Sverige var då jämfört med Storbritannien då och jämfört med Sverige nu)
Språk är inte bara ord ... det är också kultur. 
Ett ord bär så mycket historia, det kan kollektivt förstås och det var ett stort problem för mig när jag började arbeta inom förskolan i Sverige. Den svenska tolkningen av disciplin är, till exempel, handla nästan enbart om straff och ses som ett negativt ord ... vilket det inte var för mig ... det handlade om undervisning och lärande och inte alls om straff ... så det fanns en tid då det fanns en hel del missförstånd, och folk tittade på mig lite konstigt eftersom vi tolkade på olika sätt. Detta har påverkat mig enormt - vi behöver prata om betydelsen av ord så mycket mer än vad vi gör - som ett lag av lärare ... så att vi alla vet att vi pratar om samma sak när vi använder ord ... Vi måste skapa vårt eget språk, vår egen kultur och alltid se till att vi bjuder in människor i detta och inte behåller dem i periferin där förvirring uppstår .. (för alla berördas skull)
Jag kunde aldrig förstå varför folk tittade snett när jag använde ordet disciplin ... Jag hade helt enkelt antagit att de tolkade som jag gjorde, och de antog att jag var en galning som gillade att straffa barn (att slå speciellt tycktes vara kopplad till ordet) ... vilket jag absolut är emot. Jag kommer inte slå ett barn, och jag tror inte att straff är en bra form av lärande ...
Hur kan vi någonsin gräva djupare för att förstå vad lärande är, förstå barnen etc etc om vi inte ens förstår varandra? Att hitta ett ömsesidigt språk är viktigt ... vad är lek ... vad är kompetent ... vad är undervisning ... vad är lärande ... vad är stöttning ... och många fler ord behöver utforskas som pedagoger i vår process för att förstå barn ...

1 comment:

  1. Great message--each word is a story/is storied. Thanks Suzanne.

    ReplyDelete